“Opus trium deorum”: A Note on the Origin of Annotationes ex Scriptis Karoli Episcopi Arosiensis

  • Arsenij A. Vetushko-Kalevich Lunds Universitet, Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Box 201, 22100 Lund, Sverige

Аннотация

One of the most famous academic conflicts in 17th century Sweden was a quarrel between Johannes Schefferus and Olof Verelius in the 1670s concerning the original position of the city of Uppsala and its heathen temple, mentioned by Adam of Bremen. After a series of publications with mutual attacks Verelius published in 1678 a document entitled Annotationes ex scriptis Karoli Episcopi Arosiensis excerptae, pretending to go back to a lost medieval source. Schefferus answered with an analysis of the document, proving it to be a forgery. Despite Schefferus’ brilliant and convincing philological investigation, Annotationes have often been regarded as a genuine medieval source, especially after the publication of a monograph by the Swedish historian Kjell Kumlien in 1967. Recently, several historical and philological surveys have opposed Kumlien’s views, providing additional arguments in favour of Schefferus’ claims. This article aims at adding one more: an odd juncture in the text of Annotationes — ‘opus trium deorum’ that is to be understood as ‘a temple of three gods’ — can be explained by an ambition of the forger to imitate Adam of Bremen, whose text belonged to the central ones in the controversy.

Ключевые слова:

Johannes Schefferus, Olof Verelius, literary forgery, genitivus subiectivus, Gamla Upsala

Скачивания

Данные скачивания пока недоступны.
 

Литература

Alkarp M. Det Gamla Uppsala. Berättelser & Metamorfoser kring en alldeles särskild plats. Occasional Papers in Archaeology 49; Uppsala, Uppsala universitet, 2009.

Annerstedt C. Schefferus och Verelius. En litterär fäjd i sjuttonde seklet, in: Ur Några Antecknares Samlingar. Gärd af tacksamhet och vänskap till mästaren i svensk bokkunskap G. E. Klemming. Uppsala, Edv. Berling, 1891, 119–150.

Annotationes ex scriptis Karoli Episcopi Arosiensis excerptae. [Upsaliae], [Henricus Curio], 1678.

Bonnier A. C. Gamla Uppsala — Från hednatempel till sockenkyrka, in: O. Ferm (ed.), Kyrka och socken i medeltidens Sverige. Studier till Det medeltida Sverige 5. Stockholm, Riksantikvarieämbetet, 1991, 81–111.

Duczko W. Gamla Uppsala, in: Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 1998, 10, 409–418.

Janson H. Äkta förfalskning åter bevismaterial. Annotationes ex scriptis Karoli. Scandia 2001, 67 (1), 41–60.

Kumlien K. Biskop Karl av Västerås och Uppsala ärkesätes flyttning. Historiskt arkiv 14. Stockholm, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 1967.

Sävborg D. Några anmärkningar om Annotationes ex scriptis Karoli och dess källor. Historisk tidskrift 2017, 137 (1), 64–79.

Schefferus J. (ed., comm.) Incerti scriptoris Sveci qui vixit circa ann. Christi MCCCXLIV. breve chronicon de archiepiscopis et sacerdotibus caeteris ecclesiae Upsaliensis. Upsaliae, Henricus Curio, 1673.

Schefferus J. De excerptis annotationibus ex scriptis Caroli episc. Arosiensis per adversarios expressum judicium. Holmiae, Henricus Keyser, 1678.

Schefferus J. Ioannis Schefferi Argentoratensis vita. Äldre svenska biografier 1. Uppsala 1915.

Опубликован
2020-07-17
Как цитировать
Vetushko-Kalevich, A. A. (2020). “Opus trium deorum”: A Note on the Origin of Annotationes ex Scriptis Karoli Episcopi Arosiensis. Philologia Classica, 15(1), 154-161. https://doi.org/10.21638/spbu20.2020.111
Раздел
De philologis et philologia